Jag är utbildad barnmorska sedan flera år tillbaka. Jag jobbar dagligen med kvinnors fertilitet och önskan att få barn respektive att inte bli gravid. Jag har skrivit ut många preventivmedel genom åren utan någon särskild reflektion. Jag är van vid att prata om alla positiva hälsoeffekter som preventivmedel har, jag har lärt mig allt om hur säkert olika metoder är.
0 Kommentarer
Vi vet att rörelse är bra. Vi vet att vi behöver röra på oss mer. Varför gör vi inte det då?
Ofta när träning kommer upp i ett samtal dyker tidspressen upp. Hur hinna få till rörelse i vardagen. Hur ska man hinna göra det och laga mat, skjutsa barnen till träningar/aktiviteter och andra ärenden man behöver göra på en dag? Är du dessutom ensamstående blir det ännu svårare. Jag tror vi behöver tänka om även där och skaffa oss ny kunskap. All rörelse är bra. Det handlar inte om att du måste gå till sporthallen och köra ett gympapass i en timma, eller gå till gymmet och styrketräna, eller jogga i mörkret. Det handlar inte om tiden du lägger ner utan vad du faktiskt gör. Det går att hitta nya sätt som kan bli en ny vana i din vardag. Det är ingen idé och vänta på att motivationen ska dyka upp utan bara sätta igång. Du vet att det kommer göra att dig gladare, få en starkare kropp, ett starkare immunförsvar, mer må bra hormoner i kroppen- där har du din motivation. Jag tror att om vi börjar se över vad vi faktiskt gör både på morgonen innan vi åker iväg till våra jobb och när vi kommer hem så kommer det uppenbara sig tid. Det handlar om att prioritera om sin tid. För med handen på hjärtat är vi nog många som tillbringar mycket tid framför skärmar av olika slag. Vi fastnar lätt där men det går att bryta. Det kan räcka med att gå upp lite tidigare på morgonen för att ägna en liten stund åt rörelse. Eller att faktiskt ta en stund tillsammans med barnen och göra rörelse tillsammans och strunta i t.ex fotbollsträningen eller baletten ( jo man får göra så) eller att avstå tv-serien på kvällen en stund. Du behöver inte ha en massa grejer. En liten yta på golvet räcker, har du en yogamatta blir det lite skönare. Det räcker med 10-15 minuter. Det ska kännas bra för dig. Gillar du yoga-gör det. Gillar du hoppa hopprep-gör det. Det finns en uppsjö så enkla rörelser som du kan göra. Squats, push-ups, burpees, plankan, solhälsningar osv. Att börja dagen med några rörelser är så rogivande. Du vaknar, känner in kroppen och grundar för en bra dag. Att kombinera detta med lite rörelsepauser under dagen på jobbet som jag skrivit om i ett tidigare inlägg kommer göra underverk med ditt välmående. / Helena Mina barn uttrycker ofta att de tycker de har en knasig mamma som valt att inte äta socker. Den vanligaste kommentaren är "Men mamma, vet du inte att kroppen och hjärnan behöver socker?!".
Ofta är det just det argumentet som kommer upp när det diskuteras kring kolhydrater eller glukos. Kroppen behöver energi och kan få den på två sätt antingen via glukos eller fett. Kolhydrater är sockermolekyler som skapar olika typer av sockerarter. Vanligast är glukos och fruktos men också stärkelse och fibrer är sockermolekyler. Alla kolhydrater vi äter omvandlas till glukos i kroppen oavsett om det kommer från spannmål, godis, frukt eller grönsaker. Det är ett snabbt bränsle för kroppen som behöver fyllas på ofta eftersom kroppen bara kan spara en liten mängd i musklerna. När kroppen behöver fokusera på att hantera kolhydraterna så väntar den med att använda fettet som energi. Istället så lagras fettet i fettcellerna även det överblivna sockret lagras in som fett där. Det är den processen som leder till övervikt. Vid en kost som består av lite kolhydrater och mycket fett så används istället fettet som energikälla för kroppen. Då är kroppen så smart att den bildar ketoner i levern vilket hjärnan använder som bränsle. Men så åter till frågan behöver hjärnan och kroppen socker? Forskning visar att hjärnan kan använda både kolhydrater och ketoner. Hjärnan behöver lite glukos för att fungera. Nu kanske du tänker " Åh vad bra, då kan jag fortsätta äta min chokladkaka eller semla" men nej det innebär inte att du måste äta glukos. Upp till 75% av hjärnan kan använda ketoner som energi men resten behöver glukos. Detta för att fettsyror inte kan passera blod-hjärn barriären. Så hur löser då kroppen detta? Jo genom något som kallas för glukoneogenesen. I den processen så tillverkar kroppen glukos själv av fett vilket sker i levern. Det finns ingen essentiell kolhydrat som det gör när det gäller tex amniosyror eller fettsyror som vi måste äta för annars blir vi sjuka. Det säger ju något. Så svaret på mina barns fråga blir: Ja kroppen behöver glukos men vi klarar oss utmärkt utan att äta det. / Helena Det pratas mycket om olika trender när det gäller mat. Just nu är det ju väldigt populärt och nästan allmänt gällande att man ska äta mycket vegetariskt och med ett miljötänk. Andra år har det varit att dricka grönsaksjuicer, GI, lågkalori-kost osv. Många av oss har testat både det ena och det andra, allt i strävan att få en lättare kropp och anpassad till samhällets ideal. Men att bara ändra någon del för att få en quick fix blir alldrig hållbart i längden. Du kanske tänker nu ska jag börja träna, köper gymkort och kör på stenhårt. Sedan när resultaten uteblir eller kanske inte motsvarar det du tänkt så sjunker motivationen igen. Eller om du har en del övervikt och tänker nu ska jag ta tag i det. Hoppar på en diet och går all in. Efter några veckor så känner du att du inte orkar mer och ger upp. När det handlar om pekpinnar och förbud så blir det inte bra. Då skapas stress och press vilket i sig motverkar de positiva effekterna av en bra hälsa. Men hur kan man vända på detta. Jag tror att vi behöver gå till botten av oss själva och fundera. Skaffa sig kunskap och insikt om hur kroppens byggstenar fungerar och vad de behöver och sedan göra sina egna val. Att stanna upp och lyssna inåt och vara ärlig med sig själv. Hur mår jag egentligen? Hur mår min mage? Hur sover jag? Hur känns det i själen? Är jag lycklig? Vill jag leva så här? Att tänka att mat är medicin och kan förebygga och läka sjukdomar och tillstånd som gör oss sjuka. För alla bitar behövs. Bra mat, rörelse, sömn och återhämtning för själen. Det som alla inte vet är att många av våra må-bra hormoner som serotonin tillverkas i dina tarmar. Den bildas ur tryptofan som är en aminosyra (som finns i proteiner) som är en så kallad essentiell aminosyra som bl.a. finns i proteinrik mat och mejeriprodukter. Med det vill jag säga att allt hänger ihop i kroppen. Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro universitet formulerade sig så här i en intervju: ”Hjärnan är direkt kopplad till magen genom nervsystemet, och genom en massa substanser. Antingen produceras de i hjärnan och kommer in i tarmen , eller så produceras de i tarmen och hittar till hjärnan.” Så med andra ord det vi äter påverkar även vårt själsliga mående. Allt hänger ihop. Så systemen behöver vara i balans. Vi tror på att våga ifrågasätta det som är allmängiltigt idag. Att vi SKA äta 500 g grönsaker/dag, att vi SKA äta fiberrikt, att vi SKA äta spannmål, att vi SKA äta mellanmål, att vi SKA befinna oss i ett ekorrhjul och låta det snurra och snurra, att vi SKA gå till läkaren så fort vi mår dåligt, att vi ska överlämna vårt eget kloka tänk till myndigheter, livsmedelsverket, media etc. Vi kan börja tänka själva. Det är så befriande. När vi också vet att den maten vi äter främjar våra hormoner, tarmbakterier, blodsocker, signalsubstanser etc så känns det så bra. Och använder man det tänket så känner man också effekterna i kroppen på ett helt annat sätt än om det bara handlar om viktnedgång och press. Jag och Michael har valt att låta våra tankar om hälsa och välmående genomsyra hela vårt liv och sätt att leva. Att låta det bli en del av vardagen. Vi ser inte det som att vi äter efter en viss diet för så enkelt är det inte. Vi tror på att bara ge våra kroppar mat som innehåller bra byggstenar för våra kroppar, att ge den rörelse för att bli starka och uthålliga, att ge den utmaningar i form av kyla i någon form och ge den sinnesro genom att vara nära naturen. Att också låta det vara följsamt tror vi är viktigt. I vissa perioder kanske våra kroppar signalerar på olika sätt att de vill andra livsmedel tex grönsaker och frön andra perioder kanske de behöver mer fisk och skaldjur ibland surdegsbröd med marmelad osv. Under vissa perioder är det tung styrketräning som gäller, under andra stunder är det promenader och isvaksbad som ger mest. Vi vill leva länge. Vi vill slippa demenssjukdomar, diabetes, benskörhet, hjärt-kärlsjukdomar och psykisk ohälsa. Genom det vi gör så gör så tror vi att vi gör det vi kan för att få leva ett så friskt och lyckligt liv som möjligt. / Michael och Helena |
Författare
Helena Quist, barnmorska Arkiv
November 2022
Kategorier
Alla
|
Vi är inga läkare och utger oss inte för att kunna bota något. Har du åkommor eller sjukdomar som behöver bedömas av vården så vänd dig till en vårdinrättnig. Lider du av självmordstankar/självmordsplaner vänligen vänd dig till närmaste psykiatriakut.
©2022 Naturalliving.nu av Helena Quist & Michael Hofmeijer