Att leva på ett normbrytande sätt

Jag har funderat en del kring varför det är så laddat när man pratar om mat och kostförändring. Det kommer lätt dömande kommentarer när man väljer att inte ge sina barn socker eller om man faktiskt inte serverar tex frukt. Att försöka ge sina barn mer näringsrik mat är en kamp i sig eftersom de matas ständigt med budskap om att de behöver socker och processerad mat i olika former för att må bra.

När någon avviker från normen så väcker det känslor i människor. Många har tyvärr med sig låg självkänsla och jobbiga känslor kopplade till mat, skuld, skam och ätstörningar är vanligt.

Men oavsett det kan vi inte alla få leva på det sättet vi vill och bli respekterade för det?

Det finns så många förväntningar om hur vi ska leva särskilt när det gäller kosten. Vi ska äta grönsaker, vi ska äta fullkorn, vi ska undvika rött kött, vi ska ge våra barn lördagsgodis, fika och mackor osv.

Är det så fel att ifrågasätta detta? Att göra på ett annat sätt.
Jag tänker att varje människa behöver hitta det hon själv mår bra av i matväg. Efter att ha fått fördjupad kunskap om hur så många av våra livsstilssjukdomar och psykiska ohälsa faktiskt börjar i våra tarmar och hur det i sin tur påverkar hjärnan så har jag behövt tänka om.
Att jag inte vill ge varken mig själv eller mina barn mycket av det som förväntas att jag ska ge dem. Det måste få vara ok.

Att det sedan får konsekvenser i ens gemenskap eller familj för att det skapar jobbiga känslor hos andra är sorgligt. Det går att umgås även om man har olika synsätt och åsikter om kost och hälsa. På något sätt är det mer accepterat att vara vegetarian eller vegan än att ha en mer animaliskt inriktad livsstil. Ingen ifrågasätter om du äter mycket grönsaker men om du både väljer bort socker och äter enbart mat från djurriket då upplever jag att många upplever det fantastiskt.

Påståenden som att man får näringsbrister, att kött är dåligt för miljön, att vi behöver fibrer, vegetabiliska oljor etc hör jag ofta. Men kunskapen och svaren finns därute men också inom oss själva. Det handlar om att ha insikten att du kan påverka ditt mående genom justeringar i kosten. Ibland behövs mer protein, ibland fett, ibland inälvsmat, ibland någon grönsak. Samt att faktiskt ta reda på hur vissa produkter görs och vad de består av, och därefter bilda sig en uppfattning om vill jag äta det här eller inte.

Vi behöver börja fundera på hur vi faktiskt lever i vårt samhälle, vilken skolmat barnen får, hur vi ständigt behöver dopamin kickar i form av socker och andra beroenden, hur vi glider längre och längre bort från vårt ursprung och våra själar. Att det holistiska synsättet på kropp och själ inte får ta så stor plats.

Jag tror på att vara följsam till vad ens egen kropp mår bra av. För min egen del mår jag bäst av att äta så enkelt och rent som möjligt. Nu är det mat från djurriket men framåt sommaren kanske jag kommer lägga till mer kryddor, bär, lokalt odlade grönsaker om jag vill. Det finns ingen prestige i att leva på ett visst sätt, vi har en fri vilja.

Allt hänger ihop, vi behöver balans mellan rörelse och vila, äta och fasta, kyla och värme, mörker och ljus, ljud och tystnad och kärlek som genomsyrar allt.
När vi känner det bit för bit då mår vi bra. 🙏

Kram Helena ❤️