Jul och advent är runt knuten. En tid som kommit att betyda något alldeles speciellt för oss efter att vi fått nya erfarenheter och ny kunskap kring vad advent och julen står för, egentligen. Närmare bestämt varför vi firar Jesus antågande och födelse och kyrkoårets början. Vad är det man egentligen menar när man pratar om den religiösa delen av varför vi firar jul. Jag vet att många kan bli avskräckta när man börjar prata om kristendom, Jesus eller Gud. Men jag vill uppmana dig att läsa vidare för att du ska få en förklaring på vad jag menar.
Som ung vuxen, för cirka 10 år sedan, umgicks jag mycket med mina då närmsta vänner som var djupt troende och sa sig ha hittat Gud och Jesus. Jesus som en stor förebild och Gud som en vägvisare. Jag försökte under lång tid hitta Gud och hitta tron i mig men kände att någonting inte stämde. Hela tanken om att hitta Gud var för mig för ologisk och otydlig. Jag fick inte ihop varför jag skulle göra det och hur jag skulle göra det. Vad skulle hända, vad skulle jag känna? Jag gav snart upp efter att ha insett att det inte gav mig något att söka efter något som jag inte förstod och som jag aldrig fick någon förklaring på genom den traditionella synen på kristendom eller genom bibeln. Idag har jag fått kunskap som sätter hela bibelns och kristendomens lära i en helt ny dager. Idag tror jag på att Gud finns i mig. Jag tror på att varje människa är skapad i Guds avbild och därav har precis samma kraft och förmågor som Gud själv. En av dessa förmågor är fantasin eller förmågan att kunna föreställa sig saker. Den förmågan är en av de viktigaste och största gåvor vi har fått som människor och den gåvan är Jesus. Vår föreställningsförmåga är Jesus i oss som vi alla besitter. Men det är först när vi tar till oss och tror på det faktum att vi kan föreställa oss vad vi vill och manifestera det som vi på riktigt finner Jesus, i oss själva. Det är det här advent och julen nu handlar om. Advent som uppdelad på fyra veckor förbereder och påminner om Jesus födelse, födelsen i oss. För att på julen fira att vi funnit honom i oss själva som tillåter oss att skapa vår värld. Jesus i oss, vår föreställningsförmåga, tillåter oss att skapa vilken värld vi vill och därmed skapa det liv vi vill leva. Om vi bara vågar tro. Må gott, Michael
1 Kommentar
Det pratas mycket om utmattning nuförtiden. Det har blivit vanligare och vanligare. Jag tror stor del av anledningen till att så många mår dåligt är att vi tappat kontakten med oss själva, vi har tappat kontakten mellan hjärta/själ och hjärna.
Vi lever liv som är så långt ifrån vad vi är skapta för, med minimalt med kontakt med naturen och med en kost som innehåller så mycket som vi inte mår bra av. Rörelsen i vardagen har minimerats till minimum. Vi har fastnat i livsmönster som vi tror att vi inte kan påverka, fastnat i ett ekorrhjul av stress och negativa spiraler. Jag har också varit där. Under tre års tid var min kropp och själ helt vilse i en dimma av extrem trötthet, kraftlöshet och med inslag av mycket ångest. För min del var det inte mitt jobb som var en utlösande faktiskt utan min hemsituation. Jag har fyra barn och flera av dem har haft stora problem med att hantera förändringar och ilska. Jag och mitt ex var inte samspelta och hade inte samma värderingar vilket gjorde att vi hade dåliga förutsättningar att lyckas ge dem en bra uppfostran. Det resulterade i dagliga konflikter och våld från vissa av barnen riktat mot mig som förälder. Att relationen mellan mitt ex och mig inte var sund gjorde det inte lättare. Med andra ord återhämtning existerande överhuvudtaget inte. Jag hittade lite anteckningar från när jag blev inlagd på en avdelning för utmattad vårdpersonal. Jag var hemma på permission och skrev: ”Men denna stress vad den förstör mitt huvud. Igår skulle jag skriva en post it med något jag skulle komma ihåg. Skulle skriva upp hörlurar, höll dem i handen men hittade inte ordet för vad det var. Fick gå till X och hålla upp hörlurarna och fråga vad de kallades. Han tittade på mig som jag blivit tokig och sa att det är ju hörlurar du håller i handen.” Någon som känner igen sig? Hur hjärnan kan bli så kognitivt påverkad av långvarig stress är sorgligt. Hursomhelst min väg ur utmattningen var att lämna ett långt och destruktivt förhållande. Det tog lång tid och förstå att det var det jag var tvungen att göra, alldeles för lång tid. Efter år av samtal med terapeuter, olika terapi former som Basal kroppskännedom, Yoga, Compassion, Mindfulness, otaliga kroppscanningar som utlöste ångest, antidepressiva och lugnande tabletter så hittade jag tillslut svaren inom mig. Gå, lämna, nu räcker det. En stärkande röst i min närhet var min syster. Hon sa till mig när jag tvivlade och höll på att gömma mig bakom ursäkter som ekonomi och att hag inte skulle fixa att hantera barnen etc. att ”Du kommer klara dig, det finns social bidrag” " Du kommer klara dig själv, du fixar det!" Och jag har inte ångrat mig en sekund. För vet ni, det finns ett liv där du kan ta tillbaka kontrollen, där du kan styra mer, där du kan påverka din hälsa. Det går. Jag har blivit fortsatt stärkt i min vardag med hjälp av en kost fullproppad med näring och som är snäll mot tarmar, kropp och själ. Av kylans magiska krafter på hela kroppen inifrån och ut samt av att dagligen jobba med mina tankar och mitt mindset. När du jobbar med dessa delar får det ett positivt flow som påverkar dig och får dig i rätt riktning även med rörelse, sömn, socialt, yrkesliv osv. Det finns ingen quick fix det är ett ständigt arbete med sig själv. Men det går att förändra. Du kan hitta din väg. Det går att hitta tillbaka till mer kraft och energi. Det går att reparera sin hjärna och återfå kognitiva funktioner som bra minne och komma ihåg vad saker och ting heter, hitta hem, minnas sitt telefonnummer osv. Vi hjälper dig gärna påvägen dit. Vill du bli coachad av oss skicka ett mejl/DM 📩 Kram Helena Idag på förmidagen kände jag mig så trött. Hade en klump i halsen som liksom inte ville försvinna. Kände mig nästan gråtfärdig. Ingenting särskilt hade hänt men det har varit en intensiv tid med uppstart av vårt företag och all positiv energi kring det samtidigt som jag börjat på ett nytt jobb hemifrån med sjukvårdsrådgivning.
Mina första veckor på jobbet har varit intensiva, jag har känt mig chockad över att människor som mår akut dåligt sitter och väntar i 45 minuter på att få komma fram föra att sedan omgående bli överrapporterade av mig till 112 eller att så många människor ringer på grund av praktiska omständigheter kring vaccinationen och miljarder frågor kring det. Jag möts av så mycket oro, irritation, frustration, rädsla och ångest. Men det är kul och få jobba hemifrån och få möjlighet att sprida lite positivitet även om jag ska hålla mig till en särskild samtalsprocess, jag har lärt mig något nytt varje dag. Jag skulle ha ett möte igår med en av mina chefer för återkoppling kring hur de tycker det går för mig, man brukar då lyssna på medarbetarens samtal och få feedback. Jag var beredd på att jag skulle få konstruktiv kritik och att jag behövde förbättra mig. Gick åt en hel del energi för att ladda för mötet. Under själva mötet grät jag initialt för jag kände mig så trött och orolig över en känsla att jag inte gjorde ett bra jobb. Men jag fick jag en total chock, de hade inget att anmärka på. Snarare tvärtom, de sa att jag förde mina samtal i toppklass! Jag gjorde det så bra! När de sa det blev jag så paff. Jag är inte van att få så mycket positiv feedback på mitt jobb. Som jag berättat i tidigare inlägg så har det hänt många saker i mitt liv som påverkat mitt arbete med en del frånvaro. Så nu kom det som en helt underbar överraskning att de uppskattar mitt jobb så mycket. Efter mötet kände jag dock ingen glädje utan mer en tomhet. All energi liksom försvann som att det varit en sådan anspänning. Blev helt däckad av trötthet och huvudvärk och fick bara ligga ner och vila. Jag tror att det var det som kändes idag på förmiddagen med. Vet ni vad jag gjorde idag när jag hade klumpen i halsen? Jag gick till min favoritplats i skogen upp på berget, stod där och andades och kramade ett träd. Lät trädets kraft skölja över mig tillsammans med djupa andetag. Jag tänkte att det är ok att känna så här och jag bara lyssnade inåt. Naturens magiska krafter är så kraftingivande. När jag kom hem ställde jag mig direkt i en kall dusch. Jag lät kylan från vattnet rinna över mig och fylla mig med kraft. Sakta, sakta kände jag hur lite energi kom tillbaka in i mig. Kylans effekt är helt amazing!! Vill åter bara säga, gå ut i skogen, andas, krama träd, dofta, ta av dig skorna och känn- det ger dig kraft. Och in i kallduschen-våga pröva! Kram Helena Jag och Michael har båda egen erfarenhet av ångest. Vi har känt både panikångest och mer långdragen ångest under många år. Vi har känt hur ångesten har kramat åt varenda cell i kroppen, hur vi givit upp och låtit ångesten skölja över oss. Vi har upplevt hur den finns där i bakgrunden och envist hängt kvar.
Vi har prövat kbt och terapisamtal, vi har prövat mindfulness, yoga, terapigrupper osv. Vi har fått rådet att ge ångesten ett namn, göra den till en kompis, acceptera att den finns där men inte låta den ta för mycket plats. Men genom att göra det så skapas en förväntan och tro på att den alltid kommer finnas där, att det inte går att bli av med den, att du är din ångest. En del av verktygen vi fått har varit hjälpsamma i stunden men ej på djupet, ångesten har ändå fortsatt att finnas där. Men vet ni vad? Vår erfarenhet säger oss att den går att bli av med. Den kanske knackar på ibland men om du då har en bra grund att stå på så tillåts inte ångesten att ta över. Ångesten behöver tas bort för att du ska kunna gå vidare. Det man behöver göra är att bygga en grund som förebygger att ångesten kan få fäste och ta över ditt liv. Vi tror att den grunden byggs med hjälp av naturen och dess krafter. Genom att arbeta med kost, rörelse, sömn, köldexponering och mental träning är vår erfarenhet att det går att bli av med ångesten. Men du kan behöva gräva djupt och svara på svåra frågor, men vågar du det så kan förändringsprocessen påbörjas mot ett friare liv. Du kan hitta just din inre styrka- för den finns där om du är beredd att lyssna, känna och se. Det går. Du kan bli fri men det krävs hårt arbete och vilja. Du är inte din ångest. Du är en fantastisk skapelse med enorma inneboende krafter-kom ihåg det! Kram Michael och Helena ❤ Jag såg ett inlägg på Instagram om det här med att vara positiv. Att de orden kan kännas så fel när man tex är mitt i en utmattning eller känner sig nedstämd.
Det går liksom inte bara att "gaska" upp sig eller "ta sig i kragen" när tröttheten är extrem eller färgerna i tillvaron försvunnit. Jag började fundera på min egen resa. Jag brukade vara ganska negativ, såg ofta glaset halvfullt och var snabb med att kritisera andra och mig själv. Jag upplevde att jag satt fast i mina egna tankemönster och visste inte hur jag skulle ta mig ut och känna glädje och energi igen. När jag själv var mitt i en utmattning som var ett resultat av det sättet jag levde på och i den relationen jag befann mig i, så var orden "försök tänk positivt" provocerande. Jag tror att man behöver reflektera kring det här med att vara positiv på ett djupare plan. Det går att komma dit men det finns ingen quick fix. Och det behöver man förstå men samtidigt inse att det går att komma dit. För att få ett mer positivt sinne behöver du jobba på flera olika plan. När du gör det så påbörjar du en omprogrammering av din hjärna. Genom att börja jobba med småsaker i din tilvaro. Ett exempel kan vara affirmationer och visualisering. Ett annat exempel kan var att fundera kring vilka människor du omger dig med, vilka tv-program du kollar på, vilka sociala medier följer du osv. och hur får det dig att känna? De sakerna går att börja använda även om du har en depression eller utmattning. Genom att påbörja en förändringsresa så kommer det få ringar på vattnet inom dig, det är ingen enkel resa, det innebär hårt arbete med dig själv, därav att man kan behöva ta det i små steg samt behöva hjälp av tex en coach. Men coachen eller terapeuten kan sträcka ut en hjälpande hand men du behöver själv lära dig att gå igen ( om ni förstår vad jag menar). Men orkar du hålla i och genom olika verktyg hålla dig motiverad och våga förändra saker och ting så är jag övertygad om att du kommer få uppleva en sådan frihet och en känsla av tacksamhet. När du känner mer tacksamhet, hopp, drömmar och tro så kommer glädjen sakta men långsamt komma fram och sprida sig. All kraft och styrka till dig som kämpar 🙏❤ Kram Helena |
Författare
Helena Quist, barnmorska Arkiv
November 2022
Kategorier
Alla
|
Vi är inga läkare och utger oss inte för att kunna bota något. Har du åkommor eller sjukdomar som behöver bedömas av vården så vänd dig till en vårdinrättnig. Lider du av självmordstankar/självmordsplaner vänligen vänd dig till närmaste psykiatriakut.
©2022 Naturalliving.nu av Helena Quist & Michael Hofmeijer